Efter en lång dag i bilden är vi äntligen framme i Randsvangen.
Imorse städade vi ur huset och gjorde en sista check innan vi lämnade Skjolden.

Vi tog en liten omväg förbi Stegastein som är en utsiktsplats som helt klart var värd ett besök.
Tillome toan var värd ett besök där man fick ha panoramutsickt när man satt o tryckte.  
Dessutom fick vi åka igenom världens längsta vägtunnel. Hela 20 min tog det.







Nu e vi redo för ett nytt kapitel i våra norska liv. det kapitlet börjar imorrn klockan 3 då vi ska stå redo klara för jobb! Lite nevös e jag allt, tänk om jag tappar en tallrik? Tänkt om jag spiller ut vin på någon? men de ska nog gå bra.. visst?

Igår var det personalfest med 80-tals tema hemma hos oss.
Det var skratt, långdans och andra tokigheter.



Idag e vi lite sega och har inte riktigt kommit igång med dagen än.
Dessutom fick vi just ett telefonsamtal där vi fick veta att vi eventuellt ska stanna i Skjolden några dagar till.
Så nu sitter vi och väntar på att få besked så vi vet om vi ska fortsätta städa igen bryggehuset eller inte.
För de e ju ingen idé att börja rosta bröd om vi ändå inte har nå smör som Stjärten skulle sagt.

Då var det dags att börja packa igen. Vilket inte är min starkaste sida.
Jag packar ALLTID för mycket!
"tänk om jag ramlar i en vattenpöl och blir blöt, då måste jag ha ett till ombyte, och tänk om jag ramlar med dom kläderna i vattenpölen också, då måste jag ha ännu ett till"
Så brukar tankarna gå så fort jag ska resa nånstans. Än så länge har det aldrig hänt att jag har ramlat i en vattenpöl. Ändå har jag inte lärt mig. 
Jag avundas dom människor som kan lägga fram färdiga outfits på sängen och bestämma redan innan resan exakt vad och när det ska användas. 

Jag har faktiskt inte ens använt hälften av alla dom miljoner saker jag verkar ha med mig hit.
 

Än så länge njuter vi till fullo av att vara våra egna chefer och kunna börja arbetsdagen nästan när vi vill.
Så vi tillbringade förmiddagen i Soliga Solvorn med en mysig lunch!

När vi åkte tillbaka hem till Skjolden såg vi tumlare längs vägen som självklart stannade till och tittade en stund på. Så grymt söta!

Nu har jag bott i Skjolden i nästan 4 månader, och jag kommer nog aldrig sluta faschineras av färgen på vattnet!

Igår var det en strålande sommardag här i Skjolden och vad passade inte bättre då än att sitta ute på altanen med ett glas vin och sen grilla grillspett!



Idag var det ju tänkt att vi skulle gå Molden.. Men när det började regna och bli mer och mer dimma var det inte lika lockande längre.
Istället tog vi en tur med bilen till Årdal som ligger drygt en timme härifrån, där käkade vi lunch och strosade runt lite.

Vissa dagar får vi bara inte ihop schemat utan att någon måste jobba 2 pass.
Den här gången va de min tur att få den bajsmackan.
Det känns alltid lika tugnt att gå tillbaka till jobbet efter att man har kommit hem, varvat ner och blivit totalt jäkla soffdäckad. 

Det är en PÄRS att gå tillbaka.. dock känns allt lite bättre när jag tänker på att det är söndag, och söndag = fredag för oss. Och den här fredagen blir de öl, nachostallrik och Sunes sommar.. oh yeah!

Jag kan riktigt känna känslan då man sitter i en solstol på stranden, klockan e någonstans mellan 18-19.
Den bästa tiden på dagen då det är så där riktigt, riktigt behaglig tempertur i luften. 
Dom flesta har redan lämnat stranden för att gå hem o duscha och byta om innan middagen. Så det är så där lagom folktomt. 
Men själv har man ingen tid att passa.. ingen tid att passa på flera månader faktiskt.. Man kan sitta där på sin solstol, sippa lite på sin drink, skratta med sina vänner och bara vara totalt helnöjd med livet.
När solen har gått ner och man hör syrsorna börja spela så går man sakta hemåt och tar en dusch för att sen gå ut o käka middag, någonting med skaldjur. Kanske grillade scampis som är fångade under dagen.  
Efter middagen går man och sätter sig på en bar. En sån där bar där dom har dynor och små bord placerade mitt på stranden, så att man kan ta av sig sina flippflopps och borra ner fötterna i sanden som fortfarande är alldeles ljummen fastän klockan börjar närma sig midnatt.  
Där sitter man och pratar med andra backpackers som är på exakt samma nivå som en själv.
Någon trollar fram en girarr från tomma intet och börjar spela sköna toner.
Plötsligt märker man att solen börjar gå upp och man får avnjuta den vackraste soluppgången i hela världen tillsammans med nyfunna vänner.
Sakta går man hemmåt för att sova några timmar så att man kan vakna till en ny underbar dag med 1000 möjligheter.        

 

 

Häromkvällen kollade jag och Stjärten på Moulin Rouge   och det här kan vara den bästa filmsången någonsin!

'

Inte riktigt som dom Volbeat man är van att lyssna till, men jag gillar det. Riktigt mycket dessutom!
Den 10 september släpps nya plattan Beyond hell / Above heaven

Och här e deras första singel från den plattan, Fallen,
den är tydligen tillängnad sångaren pappa som dog i cancer nyligen.

Då var det stor tid att färga håret tyckte jag imorse, och så fick det bli!
Rött även denna gång, och jag e grymt nöjd med resultatet!


Jag har dessutom äntligen tagit mig igenom mobildjungeln och lyckats bestäma mig för en fin telefon.
Fick dock lite hjälp av min Mediamarkt-vän Terry!
Nackdelen är att det var rätt så lång väntetid på den, men den som väntar på något gott...

...blev en riktigt bra fest!



Idag är jag dock lite trött och vill göra allting saaaakta.

Det bästa är att nu när det har lugnat ner sig på cafét så har vi börjat med att stängt mån & tis igen.
Så om vi orkar senare idag så åker vi till Sogndal för lite shopping. :) 

Ja, idag är det min dag. Hela 23 år blir jag!

Imorse väcktes av en sjungande Stjärten. Paket fick jag också. Massor av svenskt godis från Kim, underbart!
Och massa smått o gott från den bästa gudmorden Eva... Tack!!!!
O mer ska komma på posten, pappa har lovat mig en mobil.. JAAAAAAAAAAAAAAAAA!!!!!
Min mamma har skrivit massor av fina ord på sin blogg. Helt rörd blev jag.  



Nu väntar jag på att klockan ska bli 8 så att Sjärten kan stänga cafét och födelsedagsfesten kan börja!
Oxfilé, marängsviss och massor av vin blir det ikväll :)
Dagen till ära är det strålande sol och inte ett moln på himlen i Skjolden, så nu har jag fått stränga order om att sätta mig på altanen och njuta av ett glas vin! Mmmm

Jag har fastnat! Ni vet sådär som bara kan fastna i en bok, då man kan gå runt en hel dag tills man får komma hem, krypa ihop i soffan och bara läsa, läsa, läsa.
Boken, det är "en förtjusande man" av Marian Keys.
Har faktiskt inte kommit speciellt långt, men av det jag en sålänge har läst så rekomenderas den varmt!

Oh yeah!
Tack vem du nu va!

Så här kan det gå när man sätter en boll i händerna på någon som helt saknar bollkänsla:

..börjar jag åter ta form som en normalt fungerande människa.
Mitt största problem nu är att jag svettas! Att gå ner till köket är ungefär som att spinga 100 meter häck.

Håller egentligen på att packa upp allting som jag fick packa ner när flyttade till hotellet i fredags.
Men jag måste ta lite svettpauser iblan när det bara blir för mycket!

I den här pausen kollar jag på den här:



Det är Brandon Flowers från The Killers som släpper sin första soloskiva Flamingo i september.
Ännu ett skivsläpp att längta efter!
Första singeln är redan släppt och låter helt utomordentligt bra i mina öron!

The Hives har släppt nytt.
En EP med tre covers. I vanliga fall är jag inte speciellt mycket för covers, men oj vad bra dom gör den här!
Det är Flash & The Pans gamla "Early morning wake up call" som dom har dammat av.

 

Jag vet faktiskt inte riktigt vart jag ska börja nu när det har gått så lång tid sen jag bloggade sist och dessutom hänt 100000 saker..

I fredags flyttade vi som sagt till hotellet för att bo där över helgen.
Att byta lyx mot att kliva rakt in i 70-talsmiljö, där det luktar lite konstigt och badrummet var väl inte de fräschaste känndes sådär... men jag antar att vi kanske bara har blivit lite för bortskämda..

På fredag kväll började min roomie Terry känna sig lite risig och blev sängliggandes med feber och magont.
På lördag var det dags för den stor bryggedansen. SOM vi har planerat inför den!
Dock började Stjärten också få magsmärtor och frossa innan kvällen ens dragit igång, så vi skickade hem henne.
Men jag, Dårr o Kula klarade av alltsammans helt galant! O Dårran som aldrig jobbat med något liknande skötte sig exemplariskt! 
Vid stängning började dessvärre feberfrossan drabba även mig och behöver jag ens säga att det var en PÄRS att få ut alla 300 fulla människor och sen städa hela bryggehuset + riva och bära in alla saker från den provosoriska baren vi byggt upp utomhus för kvällen.
Sen dess har jag kännt mig som Ozzy Osbourne, dvs. gått lite lätt framåtlutad, tagit mig fram väldigt väldigt sakta och pratat sluddrigt.   

På söndagsmorgonen var det bara att inse den bittra sanningen att vi hade drabbats av magsjuka!
3 av 4 väggar låg helt utslagana, det var bara Dårran som var lycklig och klarade sig.
Att jag packade ihop alla mina saker och checkade ut från hotellet minns jag mest som en dimma.
Att Kulas sista dag dessutom var på lördagen gjorde inte saken mycke lättare. Hon har nämligen fått sluta för att cheferna tycker att vi använder för mycket timmar! 
Att driva ett kafé och en stuguthyrning på 2 personer och båda är magsjuka är inte lätt ska jag säga er!

På något vis tog vi oss ner till cafét där vi mötte vår nya chef och hans crew.
Vi förklarade hur läget var och att vi knappast skulle kunna jobba.
Dom tittade på oss och säger:
- Men vadå? Vi kan ju inte stänga? Så sjuka kan ni ju inte va! 
(Slag i magen 1)
- Ni kan väl bara vila en timme så kan ni jobba sen!
(Slag i magen 2)
- Förresten dom som bor i eran hytte kommer inte checka ut än på några timmar, så ni e hemlösa. Men det kanske finns någon hytte ledig. Dom e iochförsig skitiga, men ni kan ju städa.
(Slag i magen 3)
Sådär fortsatte konversationen lite till, och höra allt de där när man mår så dåligt som man inte gjort på jag vet inte hur många år blev alldeles för mycket för mig och tillslut bara vände jag mig om och gick för då gick inte tårarna att hålla tillbaka längre. 

När jag sen fick veta att dom som bodde i våran hytte skulle stanna en natt till (för att våran nya chefs kompis hade lovat dom de, men de kom han inte ihåg) och vi skulle få bo en natt i en smutsig hytte som varken jag eller stjärten hade ork att städa övervägde jag att säga upp mig på en gång. Jag har nog aldrig i hela mitt liv blivit så illa behandlad som anställd. Det finns dessutom mycket mer som jag dock väljer att inte ta med här. 

Nu har vi dock pratat med våran riktiga underbara chef och allt känns bra igen!

Jag har också feberyrat klart förhoppningsvis för lång lång tid.
Nu är det bara magen och värken i kroppen som är kvar.. men bara jag slipper febern så känner jag att jag vill skratta mig lycklig! '

Nu har jag ventilrat mig själv och ska försöka att inte skriva fler sånna här klago-tyck-synd-om-om-inlägg, men jag var bara tvungen!

Dagarna går alldeles för fort för att jag ska kunna blogga så mycket som jag vill!

På lördag går det ett lopp i närheten av Skjolden, kallat för fanaråken. Det är som ett matahon med skillnaden att det går uppför och de kanske inte är lika långt.
På kvällen ska vi ha en bryggedans på bryggan som innebär jobb, jobb och lite mer jobb.

Några viktiga sponsorer flygts hit i helikopter och måste tydligen bo i VÅRAN hytte. Det innebär att tidigt imorrn ska vi packa ut oss själva för att lunka över till hotellet här i Skjolden där vi får bo i helgen.. det kommer bli en pärs efter att ha bott in sig här i 3 månader.

Men just nu är det vin som gäller, så nu tänker vi inte mer på de! ;)

Igår kväll åt vi världens godaste oxfilé och sen grillade vi mashmellows.
Sen satt vi ute ungefär hela natten och skrattade, spelade kort och pratade ikapp ungefär.



När vi vaknade imorrse tog vi varsin alvedon till frukost och ville helst krypa ner under täcket igen.
Vi kännde för en lugn och stillsam aktivitet och blåste av den planerade kajakturen.
Istället gick vi bort till udden för en picknick. Solen sken på oss och vi njöt av den vackra utsikten!



Nu ska vi snart tända grillen igen. Men först soooool på altanen, idag har sommaren anlänt till Skjolden!

Igår hämtade jag upp dom här glada tjejerna på Sogndal flygplats, den minsta flygpatsen jag någonsin sett som ligger högt högt upp på ett berg! 
Dock hade dom ätit en sketen räkmacka på Gardemoen som gjorde att dom mådde så illa så att dom gick o la sig nästan på stört när vi kom hem.
jag

Som tur var vaknade dom imorse med ett leende på läpparna och var friska igen :)

Jag och Skirtie tog med dom ut på våran guidade runda som inkluderar feigumfossen, Urnes stavkyrka, middagshandling i gaupne och en sväng upp till tuberkuloshemmet.






Turen avslutades med en öl på Skjolden hotells terasass i solsken.

Nu har vi tänt grillen och ska snart lägga på oxfilén! 
Sånna här dagar är sånna man tänkte tillbaka på när man sen sitter i kylan och höstmörkret!
Sånna här dagar är lycka på hög nivå!